i put a spell on you
Så jävla chockad. Inte ens en endaste jävla tår har kunnat rinna ner för min kind. Är jag över dig nu? Känns så. Borde vara så. Känns ändå fel. Men ändå rätt.
Trodde aldrig den här dagen skulle komma.
Men. Alltid ett "men". Jag har fått hjälp på traven av någon. Någon jag inte vet vart jag ska placera. Någon jag inte vet vad jag känner för. Någon jag vill ha. Någon som ger mig den bekräftelse jag så desperat behöver.
Svårt att släppa in någon ny, efter 1½ års trygghet.
I måndags hade det varit 1 år, 6 månader och 2 veckor.
Idag blir det en ny dag. Ytterligare en ny dag utan dig. Och jag ljög i måndags, jag saknar dig inte. Jag saknar det vi hade, och skulle göra allt för att få tillbaka det. Vare sig du finns med eller inte i bilden. Faktum.
