the boy i couldnt live without
Det känns bättre idag, mycket bättre.
Har aldrig gråtit så mycket som igår.
Jag vill bara ha dig i mitt liv, så som vi har det nu. Det är bra.
Så får vi se vad som händer sen.
Jag vill bara inte att du ska glömma mig. Jag vill inte att du ska vilja glömma mig. Jag vill inte att du ska vilja lära känna någon ny tjej. Jag vill inte att du ska vilja det. Vilja ha allt det, med någon annan.
Det ska vara vi, och det kommer bli så förr eller senare om vi låter det ta den tid det tar. Men låt inte någon annan komma emellan. Låt inte någon annan förstöra mer. Du får välja.
Och du har lovat, att vi alltid ska mysa, oavsett vad.
Stå fast vid det.
"Det finns människor som gör slut, men som aldrig kommer över varandra "
Jag vet att vi är sådana människor.
Har aldrig gråtit så mycket som igår.
Jag vill bara ha dig i mitt liv, så som vi har det nu. Det är bra.
Så får vi se vad som händer sen.
Jag vill bara inte att du ska glömma mig. Jag vill inte att du ska vilja glömma mig. Jag vill inte att du ska vilja lära känna någon ny tjej. Jag vill inte att du ska vilja det. Vilja ha allt det, med någon annan.
Det ska vara vi, och det kommer bli så förr eller senare om vi låter det ta den tid det tar. Men låt inte någon annan komma emellan. Låt inte någon annan förstöra mer. Du får välja.
Och du har lovat, att vi alltid ska mysa, oavsett vad.
Stå fast vid det.
"Det finns människor som gör slut, men som aldrig kommer över varandra "
Jag vet att vi är sådana människor.
min soulie
Goda dagar drar förbi men minnerna förblir
Det vi två hade va egentligen unikt
Men allt som har sin början brukar ha sitt slut, kämpade länge men
tappade mitt sista krut.
Det hugger i hjärtat, gjorde jag det rätta?
Eller agerade jag i stundens hetta?
Säg mig, vart står vi nu om 10 år?
Oroande i mitt bröst, snälla jag finns här, kom för lite tröst.
Jag älskar dig o lämnar dig aldrig, skiter i allting
Utan dig så existerar jag inte,
Du är skälet till att jag lever denna vinter.
Du är min andra halva som jag vägrar att tappa.
Kommer du i håg hur vi skratta?
Mars 2007, kan ni fatta?
Jag hittade
min soulmate, mitt hjärta, min styrka.
Utan dig kommer jag aldrig att lyckas
Jag lovar dig med hela mitt hjärta o själ,
jag ångrar vart enda ett av våra gräl
Jag svär jag har slutat inhalera träd
Allt jag vill höra e att du kommer tillbaka
Aldrig ge upp fastän smärtan e tung
Allt går i motvind, tårarna rinner ner för min kind varje gång jag blir påmind
Låt mig få hjälpa dig, låt mig få finnas där, stäng inte ut migfrån smärtan du bär
Gråten i min hals, ta min hand bjuder upp till dans
Utan dig har jag faktiskt inte en chans, plattan läggs ner, blundar och ber, att du ska komma hit o bara le
Jag älskar dig kan du inte bara se det?
Du är allt, och så fruktansvärt mycket mer än bara det
Det vi två hade va egentligen unikt
Men allt som har sin början brukar ha sitt slut, kämpade länge men
tappade mitt sista krut.
Det hugger i hjärtat, gjorde jag det rätta?
Eller agerade jag i stundens hetta?
Säg mig, vart står vi nu om 10 år?
Oroande i mitt bröst, snälla jag finns här, kom för lite tröst.
Jag älskar dig o lämnar dig aldrig, skiter i allting
Utan dig så existerar jag inte,
Du är skälet till att jag lever denna vinter.
Du är min andra halva som jag vägrar att tappa.
Kommer du i håg hur vi skratta?
Mars 2007, kan ni fatta?
Jag hittade
min soulmate, mitt hjärta, min styrka.
Utan dig kommer jag aldrig att lyckas
Jag lovar dig med hela mitt hjärta o själ,
jag ångrar vart enda ett av våra gräl
Jag svär jag har slutat inhalera träd
Allt jag vill höra e att du kommer tillbaka
Aldrig ge upp fastän smärtan e tung
Allt går i motvind, tårarna rinner ner för min kind varje gång jag blir påmind
Låt mig få hjälpa dig, låt mig få finnas där, stäng inte ut migfrån smärtan du bär
Gråten i min hals, ta min hand bjuder upp till dans
Utan dig har jag faktiskt inte en chans, plattan läggs ner, blundar och ber, att du ska komma hit o bara le
Jag älskar dig kan du inte bara se det?
Du är allt, och så fruktansvärt mycket mer än bara det
i need love, love
jag saknar dig helt enkelt.
Varje natt sen du sa att du aldrig mer ville höra från mig har jag velat ringa.
Jag har slagit ditt nummer, tryckt på grön lur, och en hundradels sekund senare tryckt på röd.
Jag vågar inte.
Den största anledningen är av respekt. Jag vill på ett sätt att du ska komma över mig, det vill jag. Jag vill att du ska vara lycklig.
Men på ett annat sätt vill jag ha dig mer än nånsin, nu när du är svår. Det är ganska ironiskt.
Jag vill ha dig i mitt liv, Anton Ulf Viktor Henricsson.
Jag vill ha dina armar runt mig när jag ska sova.
Jag vill ha din kropp brevid mig.
Jag vill att du ska vara det första jag ser när jag vaknar.
Jag vill att du ska vara personen jag utan tvekar ringer eller åker till när jag behöver det.
Men inget av det där kommer nånsin vara mitt igen.
Aldrig nånsin.
random
obs, 3½ år sen
Unchain my heart, please set me free
Det är dags att sluta älta och gå vidare. Om personen du älskar och inte vill ska försvinna ur ditt liv hellre dör än har kontakt med dig så är det nog bäst så. Att sluta älta och gå vidare.
Jag kan vara självupptagen, egocentrisk och allting, eller bara ärlig när jag vet att jag inte skulle ha problem att träffa en ny, om jag bara ville. Men det är så mycket mer än så.
Orkar man börja om? Berätta alla sina hemligheter på nytt (som egentligen knappt är hemligheter eftersom jag redan berättat dem?), presentera familjen, lära känna en ny familj och hela den biten.
Jag tror jag ska lägga undan förhållandelivet ett tag och bara vara singel. Inget jävla ensam är stark bullshit. Bara ta hand om mig, slippa tänka på någon annan, kunna göra vad jag vill.
Ja, det ska jag fan göra.
Och en jävligt bra start på det är att jag åker på kryssning med tjejerna och min älskade madre om 8 dagar.
Jag kan vara självupptagen, egocentrisk och allting, eller bara ärlig när jag vet att jag inte skulle ha problem att träffa en ny, om jag bara ville. Men det är så mycket mer än så.
Orkar man börja om? Berätta alla sina hemligheter på nytt (som egentligen knappt är hemligheter eftersom jag redan berättat dem?), presentera familjen, lära känna en ny familj och hela den biten.
Jag tror jag ska lägga undan förhållandelivet ett tag och bara vara singel. Inget jävla ensam är stark bullshit. Bara ta hand om mig, slippa tänka på någon annan, kunna göra vad jag vill.
Ja, det ska jag fan göra.
Och en jävligt bra start på det är att jag åker på kryssning med tjejerna och min älskade madre om 8 dagar.
It's a cold and it's a broken hallelujah
25 april
12 dagar kvar, sen fyller jag år. Fett nice.
Nobody said it was easy
Att komma över.
1. Hur gör man?
Jag trodde att det hade gått så jävla bra, så enkelt. Lätt som en plätt, men det är ju nästan patetiskt om det vore så.
Att jag inte skulle känna nånting efter 13 månader.
Så bedövad av smärtan att jag inte kunde känna något eller tänka på honom under 2 veckors tid? Förmodligen, men de där 2 veckorna är förbi, och nu är det jobbigare än någonsin.
Måste hålla mig sysselsatt hela tiden, får inte lyfta luren och ringa numret jag kan i sömnen, numret jag tar med mig i graven.
1 månad utan dig på fredag.
Det skulle ändå aldrig funka igen.
1. Hur gör man?
Jag trodde att det hade gått så jävla bra, så enkelt. Lätt som en plätt, men det är ju nästan patetiskt om det vore så.
Att jag inte skulle känna nånting efter 13 månader.
Så bedövad av smärtan att jag inte kunde känna något eller tänka på honom under 2 veckors tid? Förmodligen, men de där 2 veckorna är förbi, och nu är det jobbigare än någonsin.
Måste hålla mig sysselsatt hela tiden, får inte lyfta luren och ringa numret jag kan i sömnen, numret jag tar med mig i graven.
1 månad utan dig på fredag.
Det skulle ändå aldrig funka igen.
du får sitta längst fram i taxin
Bloggtorka x 558475486.
Jag vet inte vad jag ska skriva.
Mr x, den hemliga kärleken, The one, whatever. Han är glömd. Det var inte långvarigt, HEHEHE..
Dags att sussa nu, ska upp kvart i 8 för att halv 9 baka bröd på Ica. My passion in life.
God natt Gila.
Jag vet inte vad jag ska skriva.
Mr x, den hemliga kärleken, The one, whatever. Han är glömd. Det var inte långvarigt, HEHEHE..
Dags att sussa nu, ska upp kvart i 8 för att halv 9 baka bröd på Ica. My passion in life.
God natt Gila.
Frida
7 års vänskap. Det går inte att bara blunda, du kommer alltid betyda mycket för mig.
Så mycket så du blir inte tillägnad en bild på ditt söta ansikte, för det har jag alltid med mig i tankarna. Ja, jag är lesbisk.
Jag älskar dig Räkan.
Så mycket så du blir inte tillägnad en bild på ditt söta ansikte, för det har jag alltid med mig i tankarna. Ja, jag är lesbisk.
Jag älskar dig Räkan.
ångestattackkkkkkkkk
Nu har det gått ytterligare en dag, och du lämnar inte mina tankar för en sekund.
Det här går mig på nerverna och gör mig galen.
Jag vill ha dig exclusive.
Det här går mig på nerverna och gör mig galen.
Jag vill ha dig exclusive.
Forbidden fruit
Jag är en sådan människa som måste prata ut, jag måste prata av mig ifall det har hänt något drastiskt i mitt liv.
Och i detta fall har det gjort det.
Jag har idag bara vandrat, vandrat runt på promenixar med 3 goda vänner. En åt gången. Och berättat denna historia gång, på gång, på gång. Men inte fan räckte det, nu måste jag skiva av mig också, som back in the days. Trodde jag kommit över det, men icke sa nicke, nu sitter jag här med laptopen i knät och är tillbaka på blogg.se
Det trodde jag aldrig.
Jag är kär. Tror jag. Eller kanske snarare förälskad, men det är ingen vanlig förälskelse. Jag känner mig som ett litet barn. Som när jag var 12 år och var kär i Jimmy Jansson.
Jag blir medlem på communitys som jag vet att han är medlem på och bevakar honom typ dygnet runt, jag känner mig besatt. Jag sparar bilder på honom och vill göra massa små hjärtan runt honom i paint. Och ett jättestort rött runt hans huvud, inte ifyllt såklart.
Det är sinnessjukt, jag kan inte sluta tänka på honom.
Dessutom är det en loose-loose situation, jag kommer aldrig få honom, av x antal skäl.
Men nånstans inne i mitt huvud inbillar jag mig att det skulle gå.
Jag kan inte komma ihåg senast jag kände mig som en sådan här stalker, det är inte likt mig. Ge mig ett liv. Eller even better, ge mig honom.
Jag lovar att gå i kyrkan varje söndag, sluta röka och vara snäll mot mamma.
AMEN!
Och i detta fall har det gjort det.
Jag har idag bara vandrat, vandrat runt på promenixar med 3 goda vänner. En åt gången. Och berättat denna historia gång, på gång, på gång. Men inte fan räckte det, nu måste jag skiva av mig också, som back in the days. Trodde jag kommit över det, men icke sa nicke, nu sitter jag här med laptopen i knät och är tillbaka på blogg.se
Det trodde jag aldrig.
Jag är kär. Tror jag. Eller kanske snarare förälskad, men det är ingen vanlig förälskelse. Jag känner mig som ett litet barn. Som när jag var 12 år och var kär i Jimmy Jansson.
Jag blir medlem på communitys som jag vet att han är medlem på och bevakar honom typ dygnet runt, jag känner mig besatt. Jag sparar bilder på honom och vill göra massa små hjärtan runt honom i paint. Och ett jättestort rött runt hans huvud, inte ifyllt såklart.
Det är sinnessjukt, jag kan inte sluta tänka på honom.
Dessutom är det en loose-loose situation, jag kommer aldrig få honom, av x antal skäl.
Men nånstans inne i mitt huvud inbillar jag mig att det skulle gå.
Jag kan inte komma ihåg senast jag kände mig som en sådan här stalker, det är inte likt mig. Ge mig ett liv. Eller even better, ge mig honom.
Jag lovar att gå i kyrkan varje söndag, sluta röka och vara snäll mot mamma.
AMEN!
jag.kan.inte.sluta.tänka.på.dig.
Den första gången jag såg på dig
Och kände hur du såg på mig
Då föll allting jag trott var sant
Jag vet du kände likadant
Du var så vacker då som nåt jag aldrig kunnat nå
Och hjärtat slog ett slag för var förlorad dag
Jag gömde mig i fantasin
Så rädd för vad du kunde bli
Men var gång som jag ljög för mig
Så såg jag sanningen i dig
Nu står du här idag med allt jag någonsin velat ha
Och hjärtat slår ett slag för var förlorad dag
Öppna din dörr och säg att du vill ha mig här
Säg att du inom dig bär bara kärlekens röst
Och jag ska öppna min dörr och ge dig varje dag igen
Leva här för sanningen
Låt mig bli den som först öppnar din dörr
Så börjar livet här till slut
Vi gråter det som var förut
Så somnar vi så tätt ihop
Att dagen vaknar allt för fort
För den himmel som jag nått och för allt det som jag nu förstått
Ska hjärtat slå ett slag för var förlorad dag
Öppna din dörr...
Ge av dig det du vill ha av mig
Och säg att jag får alla förlorade år
Jag ska öppna min dörr och ge dig varje dag igen
Leva här för sanningen
Låt mig bli den som först öppnar din dörr
Och kände hur du såg på mig
Då föll allting jag trott var sant
Jag vet du kände likadant
Du var så vacker då som nåt jag aldrig kunnat nå
Och hjärtat slog ett slag för var förlorad dag
Jag gömde mig i fantasin
Så rädd för vad du kunde bli
Men var gång som jag ljög för mig
Så såg jag sanningen i dig
Nu står du här idag med allt jag någonsin velat ha
Och hjärtat slår ett slag för var förlorad dag
Öppna din dörr och säg att du vill ha mig här
Säg att du inom dig bär bara kärlekens röst
Och jag ska öppna min dörr och ge dig varje dag igen
Leva här för sanningen
Låt mig bli den som först öppnar din dörr
Så börjar livet här till slut
Vi gråter det som var förut
Så somnar vi så tätt ihop
Att dagen vaknar allt för fort
För den himmel som jag nått och för allt det som jag nu förstått
Ska hjärtat slå ett slag för var förlorad dag
Öppna din dörr...
Ge av dig det du vill ha av mig
Och säg att jag får alla förlorade år
Jag ska öppna min dörr och ge dig varje dag igen
Leva här för sanningen
Låt mig bli den som först öppnar din dörr
