destruktivt

Känns som att det är dags att den här sjukt olyckliga bloggen öppnas igen.
Kan inleda med att jag har världens sämsta pojkvän och världens sämsta vänner.
De alla sviker mig gång på gång och den först nämnda sårar på rullande band.
Vem vet? Jag kanske nånstans djupt där inne typ gillar att ta skit. Känns som att mitt självsäkra jag än en gång svikit mig för att bli världens mest osäkra och mjuka människa som så desperat behöver någon som övertalar mig att jag ändå är lite bra. För det måste jag väl vara?
Och jag önskar att denna övertalar-person för en gångs skull kunde vara den där pojkvännen eller de som kallas vänner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0